410 patienter
deltog, slumpvis fördelade mellan fettsugning och konservativ behandling
Här sammanfattar vi den senaste forskningen om lipödem och dess behandling. Resultaten från den banbrytande LIPLEG-studien och internationella riktlinjer ger idag ett betydligt starkare vetenskapligt stöd för att fettsugning kan ge betydande smärtlindring och förbättrad livskvalitet när konservativ behandling inte ger tillräcklig effekt.
Under lång tid har konservativ behandling (stödstrumpor och lymfdränage) varit den enda formella standarden, trots att många patienter vittnat om att smärtan kvarstår. Nu har vetenskapen äntligen kommit ikapp.
I en banbrytande, randomiserad multicenterstudie (LIPLEG-studien) publicerad i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet, har forskare för första gången direkt jämfört konservativ behandling med kirurgisk behandling (fettsugning). Resultaten är historiska för lipödemvården.
Forskningens slutsatser:
Dramatisk smärtlindring: Patienter som enbart fick konservativ behandling behöll en hög och oförändrad smärtnivå under det år studien pågick. För de som genomgick fettsugning sjönk bensmärtan dramatiskt och bestående.
Fungerar i alla stadier: Fettsugning ger en mycket hög grad av smärtlindring oavsett vilket stadium av sjukdomen patienten befinner sig i. Nästan 70 % av de opererade uppnådde en kliniskt relevant smärtminskning, jämfört med under 8 % i den konservativa gruppen.
Mindre blåmärken och ökad livskvalitet: 78,1 % av de opererade patienterna upplevde en markant minskad benägenhet att få blåmärken. Dessutom mättes en signifikant förbättring av både fysisk och psykisk hälsa.
Tidigare har lipödem ofta förväxlats med vanlig fetma, vilket lett till att patienter rekommenderats viktnedgång som behandling. De nya internationella riktlinjerna från bland annat USA och Tyskland slår nu fast att den sjuka fettvävnaden vid lipödem reagerar mycket lite, eller inte alls, på kaloriminskning eller träning.
Forskningen illustrerar tydligt att extrem bantning vid lipödem ofta resulterar i en utmärglad överkropp, medan underkroppen förblir smärtsamt svullen. Kirurgisk borttagning (fettsugning med vävnadssparande teknik) rekommenderas numera i de internationella riktlinjerna för att effektivt minska den sjuka vävnaden när konservativ vård inte räcker.
Runt om i världen pågår ett stort arbete med att standardisera vården för lipödem. Den samlade forskningen visar att sjukdomen ofta är progressiv (utvecklas i stadier) om den inte behandlas rätt.
Enligt vetenskaplig konsensus (Lipedema World Alliance) kännetecknas sjukdomen av disproportionalitet och utvecklas från mjuk förtjockning till smärtsamma knölar och överhängande veck. Forskarna är idag överens om att fettceller som avlägsnas med rätt fettsugningsteknik inte kommer tillbaka, vilket bromsar detta förlopp.
Under lång tid har konservativ behandling — kompressionsplagg och manuellt lymfdränage — varit den enda vedertagna standardbehandlingen, trots att många patienter vittnat om att smärtan ändå kvarstått. Nu har forskningen kommit ikapp den kliniska erfarenheten: i LIPLEG-studien, en stor randomiserad studie publicerad i den ansedda tidskriften The Lancet, jämförde forskare för första gången fettsugning direkt med konservativ behandling — hos 410 kvinnor vid 11 tyska sjukhus.
deltog, slumpvis fördelade mellan fettsugning och konservativ behandling
i Tyskland deltog, vilket gör resultaten mer generaliserbara
efter behandlingen följdes patienterna upp, innan resultatet mättes
LIPLEG-studien i The Lancet (2026)
Andel patienter med minst 2 enheters minskning av bensmärta (skala 0–10) efter 12 månader. Skillnaden motsvarade en odds ratio på 26,2 (95 % KI 13,1–52,5; p < 0,0001).
LIPLEG-studien i The Lancet (2026)
Fettsugningsgruppen gick från en genomsnittlig smärta på 6,2 till 2,6 på tolv månader. Gruppen med konservativ behandling låg kvar i stort sett oförändrad, från 6,3 till 6,6.
LIPLEG-studien i The Lancet (2026)
Resultatet var likartat oavsett om patienten hade lindrigt (stadium I), måttligt (stadium II) eller svårt (stadium III) lipödem.
LIPLEG-studien i The Lancet (2026)
Andel patienter med en kliniskt relevant förbättring efter 12 månader. Blå stapel = fettsugning, orange stapel = konservativ behandling.
Många som lever med lipödem har någon gång fått höra att de borde gå ner i vikt — trots att de redan äter hälsosamt och tränar regelbundet. Det beror på att lipödem under lång tid förväxlats med vanlig övervikt. Internationella riktlinjer och expertkonsensus slår idag fast att det är fel: lipödem är en kronisk sjukdom i fettvävnaden, inte en följd av livsstil.
Vid lipödem sitter fettansamlingen oproportionerligt och symmetriskt på höfter, lår och underben, medan överkropp och fötter oftast är opåverkade. Vävnaden svarar dessutom betydligt sämre på kost och träning än vanlig fettväv. Det är en viktig förklaring till varför bantning sällan hjälper vid lipödem: resultatet blir ofta en smalare överkropp, medan den sjukliga vävnaden i benen i stort sett finns kvar.
Eftersom BMI inte fångar denna skillnad rekommenderar den internationella konsensusrapporten istället midja/längd-förhållandet som ett bättre sätt att bedöma lipödem oberoende av eventuell samtidig övervikt.
______________________________
Vid samtidig fetma rekommenderar riktlinjerna att den behandlas innan en eventuell fettsugning mot lipödem övervägs — fettsugning vid lipödem är ingen metod för viktminskning.
Internationella riktlinjer & konsesus
De tyska nationella S2k-riktlinjerna (2024), den amerikanska Standard of Care (2021) och den internationella konsensusrapporten från Lipedema World Alliance (2026) är alla eniga: fettsugning med vävnads- och lymfkärlsparande teknik är den kirurgiska metod som bör väljas för en varaktig minskning av den sjuka fettvävnaden, när konservativ behandling inte räcker till.
________________________________________
2026 publicerades en stor internationell sammanställning där ledande forskare och läkare systematiskt röstade fram gemensamma ståndpunkter om lipödem — ett viktigt steg för en sjukdom som länge saknat enhetliga definitioner världen över.
från 19 länder och fem världsdelar deltog, tillsammans med patientföreträdare från sju länder
av de 62 föreslagna ståndpunkterna fick minst 70 procents stöd bland experterna
från definition och orsaker till diagnostik och framtida forskning
Vårdriktlinjer
Förutom de vetenskapliga studierna finns sammanställda riktlinjer där nationella expertgrupper väger samman all tillgänglig kunskap till konkreta rekommendationer för vården. Två av de mest omfattande kommer från Tyskland och USA
_______________
Både den tyska och den amerikanska riktlinjen betonar samma grundprincip som den internationella konsensusrapporten: konservativ behandling kommer först, och kirurgi är ett verktyg för patienter där konservativ behandling inte räcker till — inte ett förstahandsalternativ eller en genväg.
Tyskland · S2k-riktlinje, 2024
Fettsugning anges som förstahandsvalet för en varaktig minskning av den sjukliga fettvävnaden i ben och armar.
Indikation ska inte längre styras av vilket "stadium" patienten har, eftersom stadium inte tydligt hänger ihop med hur svåra symtomen är.
Fettsugning vid lipödem är ingen metod för viktminskning.
Vid samtidig uttalad fetma bör den behandlas innan fettsugning mot lipödem.
I två tyska center med upp till 15 års uppföljning av över 325 patienter rapporterades 92–97 % goda resultat utan återfall.
USA · Standard of Care, 2021
21 experter och en patientföreträdare enades om 85 rekommendationer genom samma typ av strukturerade expertprocess som i den internationella konsensusrapporten.
Lipödemvävnad är mycket svår att minska genom enbart diet eller träning.
Fettsugning beskrivs som den enda behandlingen som kan avlägsna den sjukliga vävnaden och som kan bromsa sjukdomens utveckling.
Det finns ingen övre åldersgräns, men patienten bör vara i grundläggande god hälsa och ha provat konservativ behandling först.
Kirurgin bör utföras av erfarna kirurger med god kunskap om lymfsystemets anatomi, för att minska risken för skada på lymfkärl.
På CFLK använder vi WAL — Water-Assisted Liposuction — vid kirurgisk behandling av lipödem. WAL innebär att vätska tillförs kontrollerat i vävnaden samtidigt som fettvävnaden avlägsnas med en trubbig kanyl. Tekniken är utvecklad för att möjliggöra en skonsam och vävnadssparande behandling.
Både WAL och PAL (vibrationsassisterad fettsugning, Power-Assisted Liposuction) anges som vävnads- och lymfkärlsparande metoder i de tyska riktlinjerna. I LIPLEG-studien behandlades 82 % av patienterna med PAL och 18 % med WAL — båda tekniker räknas som vedertagna.
Enligt den tyska vårdriktlinjen görs ingreppet under lokalbedövning (tumescensteknik) eller narkos, i 1–4 behandlingstillfällen för benen och 1–2 för armarna, med god tid mellan tillfällena för läkning. De flesta patienter i LIPLEG-studien behövde fler än en operation — 67 procent genomgick fyra behandlingstillfällen för att nå sitt fulla resultat.
Det vet forskningen ännu inte. LIPLEG-studien visade effekten av fettsugning som sådan, men var inte utformad för att jämföra WAL och PAL mot varandra. Det är en av de frågor vi hoppas att framtida studier kan besvara.
Risk och kunskapsläge
I LIPLEG-studien rapporterades biverkningar hos 47 % av patienterna i operationsgruppen, jämfört med 21 % i den konservativa gruppen. Allvarliga händelser rapporterades hos 8 % respektive 3 %. De flesta händelser var milda eller måttliga — till exempel svullnad, blåmärken eller vätskeansamling.
Svullnad
Blåmärken och mindre hematom
Ömhet och spänningskänsla
Serom / vätskeansamling
Tillfälliga känselförändringar
Djup ventrombos (DVT)
Större blödning eller uttalad anemi
Allvarlig sårinfektion
Vävnads- eller lymfkärlsskada
Anestesirelaterade komplikationer
Svensk kontext
Läkartidningen
Perbeck och Mellgrim beskriver lipödem som en behandlingsbar sjukdom och redovisar forskning som visar långsiktigt goda resultat efter fettsugning avseende bland annat smärta och funktion.
Metodrådet
Sydöstra sjukvårdsregionens Metodråd konstaterar att fettsugning kan förbättra livskvaliteten, men bedömer då evidensen som begränsad — eftersom randomiserade kontrollerade studier fortfarande saknades.
Nationellt kunskapsstyrningssystem
Den nationella bedömningen anger att patienter bör erbjudas adekvat diagnostik och konservativ behandling i första hand. Samtidigt efterfrågades fler kliniska studier — något som LIPLEG-studien och konsensusrapporten från 2026 nu bidrar till att möta.